Idag har vi vallat under lite bättre omständigheter (läs jättelite). Men vi fick in fåren med samarbete. Mozz var inte lika het idag, och han kunde lyssna på mina kommandon, de enda jag klarar, "stanna och sakta". Ett stort steg för mig, jag är så LYCKLIG i dag

Nu har vi haft en ny träning, han vallade faktiskt in dem i ring och höll dem på plats, Mozz fick även skrämma iväg de elaka, så nu är han peppad. Men hur jag ska få honom att flytta fåren åt fel håll, vet jag inte. Det är fel håll för fåren, inte till lagårn utan ut på lägdan, men Mozz kanske börjar förstå mig snart, hoppas jag.

Fast jag är ändå lycklig och har fått nytändning, nu när jag ser att han bara är halvrädd fåren nu.

Jag har bara en gång tidigare i mitt liv varit så totalt ovetande om hur jag egentligen ska göra för att det ska bli så bra som möjligt, och det var för 27 år sedan då min äldsta son Kim föddes, men han blev ju bra, så det finns hopp för att jag ska lära mig att valla.