Igår var det fint väder ute, och då snörde jag ut fåren en stund. Oj vad lammen var lyckliga som de sprang och hoppade. Det var ganska trötta lamm som gick in sedan, de somnade nästan på en gång.

Vi har ingen ormgrop här inte, dock lammgrop. Det var så tyst och stilla i lagårn hela natten.........

Förutom Cesilia hon var orolig och vankade omkring hela natten lång, framåt 6 på morgonen la hon sig och började krysta. Jag insåg ganska snabbt att det var nåt fel.........

Så och väcka stackars Andreas, tvaga av sig, ta med sig trasa och varmvatten ut till tackan. Mycket riktigt, lammet hade fastnat i födelsekanalen. Det är ganska bra med stora händer, förutom i morse, jag skulle haft små händer.....

Jag älskar kor, där får jag till och med in två händer om det skulle behövas, nu fick jag putta in lammet, försöka få in handen, fixa till så lammet låg rätt, och allt mellan krystvärkarna. Sedan var det bara att försöka hjälpa till att dra ut under krystvärkarna. Jag kan bara tänka mig hur irriterad jag hade varit om någon hade tryckt tillbaka ungen när man bara vill krysta ut den. Det gick bra, jag var lite rädd tackan skulle stressa ihjäl sig, men allt gick bra.....

Tillslut kom ett snyggt bagglamm. Men efter 30 min krypande på knä, så känns både rygg, ben och armar och byxor, kalsonger, trosor och tröja kladdig av fostervatten och blod.

Man får inte vara kinkig